När vi 3 blir 1: Gällingen, vattenkraft och tjärnar som inte längre finns

Gälllingen har 23,4 km strandlinje och endast två av mänskligheten skapade byggnadsverk längs hela den sträckan. Då kan man ju undra varför vi valde att stanna vid just ett av dessa, nämligen vattenkraftverket från 1959, istället för någon orörd udde eller skyddad vik. Längtade vi redan tillbaka till civilisationen? Var vattenkraftverket ett arkitektoniskt mästerverk, dömt att knappt beskådas av någon över huvud taget? Hade man kombinerat fallhöjden på 33 meter med en särdeles lustig vattenrutschbana? Svaret på alla tre frågorna är nej: Det kändes fortsatt bra att vara skogsslukad, mänskligheten skulle behöva vara bra kreativ för att skapa en kategori som kraftverket skulle kunna vinna ett designpris i och man tänkte inte alls på några rekreationella värden när det byggdes. Nej, skälet till att vi bredde ut picknickfilten på den konstgjorda udden med grov sten och grus var att det här var det enda stället där vägen gick precis bredvid sjön och det gick lätt att parkera. Och ingreppen i naturen till trots får man ändå ge stället att det växte smultron där.

20150707_142550

Gällingens vattenkraftverk, ägt av Karlskoga Energi & Miljö AB

Gällingen före 1959 hade ungefär samma form som dagens Gällingen men var mindre. Vid kraftverksbygget krävdes en relativt bred dammbyggnad (det andra byggnadsverket längs sjön), som vägen går över, och när vattnet började stiga smälte Gällingen samman med Bävertjärnen och Bergtjärnen. Hade jag åtagit mig det här projektet 1959 hade det alltså funnits två sjöar till att besöka bara i det här området, men det var ju inget som var aktuellt. Frågan är hur sjön ser ut idag vid hög- respektive lågvatten. Gällingen har en reglerad vattenyta där det skiljer över fem meter mellan högsta och lägsta vattennivå. Kan Bävertjärnen och Bergtjärnen än idag existera som separata sjöar vid extrema lågvatten? Det är sådana frågor som vid sällsynta stunder håller mig vaken om nätterna. Vid dessa tillfällen kan jag heller inte låta bli att fundera över att man gör sådana stora ingrepp i naturen för att utvinna så relativt lite energi. Kraftverket vid Gällingen ger 1,6 GWh ett normalt år (källa för detta, tillsammans med övrig information om vattenkraftverket i det här inlägget, kommer från vattenkraft.info, en gedigen faktasida för dig som inte bara nöjer dig med att läsa om hur sjöarna är att bada i). 1,6 GWh räcker enligt Vattenfall för att täcka elbehovet i en stad av Lunds storlek. I tretton timmar. Givet att de här siffrorna stämmer, och att produktionen har varit oförändrad genom åren, har alltså Gällingens kraftverk under sina 56 år utvunnit tillräckligt med energi för att försörja Lund med el i knappt en månad. Eller Ludvika kommun i knappt fyra månader. Och det är ju inte så jätteimponerande tycker jag. Hur många GWh gick det åt för att bygga anläggningen?

Nåväl, som tidigare antytts anlade man ingen badstrand vid intaget till kraftverket, och det var säkert lika bra det. Vi fick gå en bit genom skogen innan ett lämpligt iklivningsställe visade sig. Det blev djupt väldigt fort och blåste en del, så knott och dålig botten höll sig borta, och har du läst något av mina tidigare inlägg vet du att det är sådant som uppskattas. Apropå bra bottnar: nästa inlägg rör faktiskt en officiell badplats. Med sandstrand!

20150707_152107

Viss vågbildning

Gällingen
Datum: 2015-07-07
Löpnummer: 16
Område: Gravendal

Väder: 18 grader, mulet
Vattentemperatur: 19 grader
Höjd över havet: 283,77-289,57 meter
Botten: grus, sten (4)
Vatten: u.a. Djupt. (3)
Strand: brant skog, klippa (3)
Placering: 7 km nordväst om Strömsdal (3)
Tillgänglighet: 50 meter genom skog (4)
Utsikt: kuperad barrskog (3)
Omgivningar: vattenkraftverk, skog (3)
Faciliteter: –
Officiell badplats: nej
Folk: Två cyklister, de enda människor vi hade sett sedan vi lämnade Strömsdal, körde förbi oss när vi var på väg tillbaka till bilen
Fiskesjö: nej
Återvända: nej

6 reaktioner på ”När vi 3 blir 1: Gällingen, vattenkraft och tjärnar som inte längre finns

  1. Någonstans finns en felaktig faktauppgift: Du skriver, att det skiljer 5 m mellan högsta och lägsta vattenstånd i sjön, men i tabellsammanfattningen är differensen bara 20 cm. ??

    Gilla

  2. Pingback: Sjöstatistik 2015 del 3 av 3 | 581 sjöar

  3. Pingback: Midsommarbad IV: Norsens sanduddar | 581 sjöar

  4. Pingback: Dunderberget 4: Älgen i Stora Långtjärn | 581 sjöar

  5. Pingback: Sjöstatistik 2016 | 581 sjöar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s