Finnmarkens minsta strand (Holmsjön)

20150806_145009

Idag börjar vi med en bild för en gångs skull, men där slutar nymodigheterna. Bilden visar för trygghetens skull som vanligt en sjö i Ludvika kommun.

Sommarens sista helbaddag innebar sju sjöar och en fors, en kvadrathalvmeter stor sandstrand, fem flädersafttunnor och två förvånade holländare. Idag ska ni få läsa om skogens minsta sandstrand. De kommande inläggen berör alltså samma dag som S och jag besökte Stora Låsen, och som tidigare har nämnts blev vi lurade på sandstranden vid den sjön. Satellitbilden över Holmsjön, tre kilometer rakt söderut, lovade emellertid också sandbotten, så vi begav oss dit på strandjakt. Eftersom skylten vid vägen upplyser den läskunnige om att Holmsjön bara är öppen för isfiske räknade vi med att få ha den här sjön för oss själva. Visserligen hade det inte varit jättevarmt i Stora Låsen – 15 grader – men pimpelis såg vi inte röken av. Det gjorde vi heller inte vid Holmsjön, men ensamma blev vi inte. Det bodde bärplockare i fiskestugan, så vi åkte tills vägen tog slut och parkerade där istället för att inte störa dem. Fortsätt läsa

Djuptjärnen: tredje sjön på 24 minuter

Varje vecka har min jobbkalender ett ordspråk ovanför torsdagen. Jag vet inte varför förlaget anser att jag behöver filosofiska tankar just på torsdagar. Veckans ordspråk tillskrivs George Bernard Shaw, irländsk författare med skägg, och lyder ”Varför är människan ung vid en ålder då hon inte får ut något av det?”. Det framgår inte om han sa detta i nära anslutning till sin död, som visst inträffade när han föll ner från en stege vid 94 års ålder, men om det var så hade det skänkt ytterligare en dimension till orden. Fortsätt läsa

Öradtjärn/Övratjärn, sjödubbletter och rondellutsmyckningar

Platsnamn är bra grejer. De medför att folk inte behöver uttrycka sig i stil med ”Hörru, ska du med till den där lilla staden med endast två rondeller varav det i den ena står en blixt för en miljon skattekronor i sig, vilken ser ut som en metmask, och hälsa på Martin?” utan istället kan säga ”Hörru, ska du med till Ludvika och hälsa på Martin?”. Visserligen får båda frågorna svaret ”Nej, han flyttade därifrån för åtta år sedan”, men den andra frågan underlättar utan tvekan kommunikationen*.

20150804_191512
Dagens sjö, kvart över sju en ljummen augustikväll

Av den anledningen är förekomsten av sjöar med samma namn inte helt praktisk. Att det finns två Bredsjön i Ludvika kommun lär inte ha berett någon några stora problem, varken historiskt eller på senare år. De ligger flera mil ifrån varandra och Bredsjön närmare Fredriksberg kan inte ha spelat någon större roll för dåtidens kommunbo** som bodde i närheten av den Bredsjön som ligger i skogarna mellan Nyhammar och Rämshyttan, och vice versa. Det finns också ett antal tjärnar vid namn Fisklösen i kommunen, men det kan jag också köpa eftersom de ligger utspridda, jämnt fördelade till svedjefinnens förtret (se vidare Vittjärn). Något jag dock har svårt att förstå är namnet på sjön för dagen. Öradtjärn, belägen precis som förra veckans Snäven strax norr om Källbotten, är en behaglig skogssjö … eller rättare sagt två. För blott tre kilometer norr om Öradtjärn ligger, just det, Öradtjärn. [Uppdatering 2019: Jag har lärt mig att såväl denna Öradtjärn som den en bit norrut heter Övratjärn enligt de som bor i närheten (vilket onekligen är relevant), bara för att krångla till det ytterligare.]

Fortsätt läsa

The Nearest Faraway Place – Snäven

I slutet på 90-talet läste jag en av de bästa Beach Boys-biografierna som har skrivits. Timothy Whites The Nearest Faraway Place – Brian Wilson, The Beach Boys And The Southern California Experience tacklar som undertiteln skvallrar om inte bara ett amerikanskt rockband med i mitt tycke oslagbar stämsång utan en hel del av den sydkaliforniska historien som utgör bakgrund och grogrund till det samhälle i vilket fenomenet The Beach Boys växte fram, så pass mycket av huvudpersonen Brian Wilson själv inte föds förrän på sidan 63. Givetvis är det en bok helt i min smak, som så här under mina för-Internetdagar fungerade bra som insnöingsmedel på tangenter till Beach Boys-ämnen när inte Wikipedia fanns. Eller vad sägs om stickspår in på sådan kulturhistoria som Leo Fenders födelse och uppväxt, eller tre och en halv sida om skateboardens historia?* Fortsätt läsa