Dunderberget 3: Brobygge till ö i Lilla Långtjärn

Resumé: S2 och jag har lämnat bilen för strax över två timmar sedan, jag har badat i två ogästvänliga sjöar med en sammanlagd temperatur på 28 grader, vi är båda blöta om fötterna och solen har skinit i några minuter. Det är juni och tolv grader varmt.

Utsikt mot norr

Vi står på en av Dunderbergets höjder och blickar ut över dalen nedanför oss. Den innehåller Långtjärnarna, lilla och stora, och ingenting talar för att det kommer att bli trevliga badupplevelser. Utsikten mot norr och mot öster från toppen kompenserar för en hel del av detta, men våra mobilkameror fångar bara de närmaste lagren av berg som försvinner i blåtoner i fjärran. På väg ner för sluttningen hittar vi en aluminiumburk av äldre modell fastsatt på ett träd, en sån med lite trekantigare och avlängre öppning än moderna burkar. Vi låter den sitta kvar. Nere vid tjärnen (fast fortfarande på 425 meters höjd, vilket är högre än tretton av tjugoen svenska läns högsta punkt, därav alla höjder i Götaland) övergår fast mark på ett trevande sätt i sjö. Det står klart att det blir väldigt svårt att komma i på ett okej sätt. I höjd med det konstaterandet börjar det duggregna, vilket inte verkar bekomma knotten alls, som glatt äter på varje blekt hudparti det kan få tag på.

Jag på bron. Det ser dimmigt ut men det är bara knottens andedräkt.

Någon meter ut i tjärnen ligger en tuva, eller ö modell mycket mindre, som har en mer fördelaktig strandkant. Även om det inte är helt säkert att den kommer att bära mig beslutar vi oss för att bygga en bro dit. Fallna träd samlas ihop, däribland en gran som protesterar väldigt mycket och klänger sig fast i sina fortfarande upprättstående kollegor innan den till slut kan bli en del av vår arkitekturövning. Jag klättrar ut på bron, nu ombytt till foppatofflor men fortfarande med byxor och tjocktröja på. Ett itrillande skulle innebära en kall nittiominutersvandring tillbaka till bilen, men inget sådant sker varken på bron eller ute på tuvan, som känns påfallande trygg. Till och med S2:s kast av min handduk till mig går bra. Hur länge håller flytet i sig? Jag klär av mig, viftar knott, tar tag i repet och hoppar ner ungefär som en bergsbestigare firar ner sig längs berget. Det slutar med att jag hamnar betydligt mer under ytan än vad jag hade tänkt, och det var en inte helt trevlig upplevelse. Tillbaka på fast mark och inte bara tuva/ö konstaterar vi att projektet har sett sin första bro byggas och att det vore trevligt om det kunde sluta regna nu. Vi går vidare mot systertjärnen Stora Långtjärn.

Visst, den är fin, men inte badvänlig.

Lilla Långtjärn
Datum: 2016-06-11
Löpnummer: 37
Område: Midnattshöjden

Väder: 12 grader, duggregn
Vattentemperatur: 15 grader
Höjd över havet: 425 meter
Botten: okänd vid badstället (-), men inne vid land var den mycket dyig
Vatten: u.a. (3)
Strand: skog som blev till mellanting mellan tjärn och fast mark (2)
Placering: Dunderberget, mellan Fredriksberg och Strömsdal (2)
Tillgänglighet: En och en halv timmes promenad i kuperad, ostigad terräng (1). Något närmare från ny väg som vi inte kände till väster om berget.
Utsikt: myr och kuperad skog (3)
Omgivningar: kuperad skog (4)
Faciliteter: –
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: nej
Återvända: nej
Övrigt: första brobygget

Tidigare inlägg om Dunderbergets tjärnar här: Svarttjärn (där även områdeskarta går att skåda), Dunderbergstjärn

En betydligt trevligare badupplevelse med ungefär samma namn: Långtjärn