Oktoberbad 2016: Nättjärn

Det är mycket att tänka på inför lågsäsongsbad. Hur tungt blir det för S2 och mig att bära en Ikeakasse med ved en kilometer genom kuperad skog? Är det lättast att bära i de korta eller de långa handtagen? Är jag tillräckligt varmt klädd för att bekvämt kunna luta mig tillbaka och njuta av en efter-badet-kopp varm dryck? Är jag tillräckligt svalt klädd för att inte bli genomsvettig av att släpa nämnda Ikeakasse upp och ner i kråkbärsriset? Frågorna att hålla koll på är många*. Inte undra på att jag den här gången inte ägnade en tanke åt hur det skulle vara att slå läger på nordsidan av en brant sluttning med frisk vind från väster.

Motvindsbad 1: Älgsjön, som vi borde ha uppskattat mer

Vinden, i en uppskattad hastighet av tio meter i sekunden, ven in under dörren och kylde snart ut den fallfärdiga stugan. Elden hade slocknat för längesedan och jag vaknade huttrande i min sovsäck som bara nådde mig till bröstet. Hur hamnade I och jag här? I kommande fyra inlägg om sommarens sista – eller, som det kändes, höstens första – tre bad får ni följa badturen där mycket gick fel, en bråkdel gick rätt men allt ändå blev värt att komma ihåg. Jag kallar inläggsserien för Motvindsbad. Ni kommer förstå varför.

Mellansjön mellan Mellansjöberget och fäbodmarker

Ni vet hur ni ibland känner att ni vill ta hjälp av en 18-åring som levde för 110 år sedan för att beskriva er vardag? Denna känsla är viktig att bejaka, så idag får Dan Andersson åter beskriva skogen strax norr om Norhyttan dit min fru och jag begav oss en solig julidag.