Vinterbad 2017: Långsjön

Förra årets vinterbad: kommer överens med S2 om att höra av sig till honom kl åtta för att se att han är vaken. S2 hör själv av sig 7.50 om att han redan är uppe. Upphämtning kl 9 och badtur genomförd utan problem.

Årets vinterbad: kommer överens med S2 om att höra av sig till honom kl åtta för att se att han är vaken, varpå han inte svarar 08.03, 08.17 eller 08.39. Åker och handlar korv inför dagen. Parkerar utanför S2. Ringer igen 09.11. Går ett varv runt huset. Släpps in i porten av granne. Når andra våningen och hör S2:s väckarklocka genom dörren. Håller in ringklockan intermittent i tio minuter. Förklarar för grannen som åter kommer ut och ger mig en konstig blick att S2 sover djupt och att han visst är hemma vad grannen än tror och att jag har varit med om det här förut, om än inte just på jullovet ifjol. Ringer på i fem minuter till. Säger ho-ho i brevinkastet. Sätter mig i bilen och misströstar. S2 hör av sig 09.32 om att han är uppe. Upphämtning 09.37 och badtur genomförd utan problem.

Fortsätt läsa

Den genomsnittliga sjön (Kviddtjärn; Skifsen runt 2017)

Hallonhygge. Skärsjön eller Mörttjärn i bakgrunden.

Efter Stentjärn satte vi av rätt upp i en skog som inte längre fanns. Hygget var bra för utsikten och för hallonsnåren. Solen tittade också fram. Det var bra så länge vi stod stilla och åt hallon*. När vi började röra på oss igen, uppåt och uppåt, blev det varmt, för efter Stentjärnsbadet hade vi satt på oss regnbyxor eftersom det var blött i skogen och några stänk hotade om mer vertikal väta. Till sist, efter fyrtiofem höjdmeter och åttahundra längdmeter i ostigat hygge och ostigad skog, stod vi och tittade på Kviddtjärns solglitter. Som väntat låg den mitt ute i skogen utan någon bebyggelse i närheten. Som oväntat låg det en båt på andra sidan, och inte långt ifrån den något som såg ut som en brygga. Hitsidan av sjön var inte badvänlig, så vi gick till bryggan. Fortsätt läsa