En svensk, en finlandssvensk och Finndammen

Finndammen, den av de tre dammarna i närheten av Gamla Prästhyttan som ligger närmast riksväg 66, är intressant ur ett namnperspektiv (japp, det blir ett sånt inlägg). Vad döps en plats till? Något som utmärker den, som gör den lätt att särskilja från andra platser*. Därför kan vi av namnet Finndammen och det närbelägna Gamla Finntorpet dra slutsatsen av att så här långt österut sträckte sig inte Finnmarken. För då hade en damm och ett torp under ägande-/nyttjandeskap av en finne inte stuckit ut. Likaså kan vi peka på att när vi närmar oss Svensksjön 22 km åt sydväst, då är vi definitivt i Finnmarken, för här är det svensken som sticker ut det som det ovanliga, vars närvaro är något en kan använda som geografisk referens. Där någonstans emellan går alltså gränsen mellan svenskbygden och Finnmarken. Nu ska inte jag få det här att verka som en förstahandsforskning. Finnmarkens gräns är hyggligt väldefinierad i de här trakterna, eller kanske snarare extra väl definierad; beroende på vilka kriterier en går efter finns det flera olika varianter på gränser. Men Nils Holmdal, som skriver kloka saker om Grangärde finnmark från andra sidan landskapsgränsen i Rikkenstorp, låter i Paljacka, Pajso och Mylimak – Grangärde finnmark och dess ortnamn (1980) förtälja att gränsen Finnmarken-Svenskbygden går ungefär så här:

gräns finnmarken

Finnmarkens gräns enligt Nils Holmdal. Åt väster finnmark, åt öster svenskbygd. Ellipserna märker ut tidigare nämnda Svensksjön samt dagens badställe, Finndammen. Karta från Lantmäteriet.

Varför är det här viktigt idag då? Det kanske det inte är. Ättlingarna till finnarna som kom hit runt 1600 har varit svensktalande i 200 år**, och endast något enstaka, förvanskat finskt ord har levt kvar som genuint använt i språket in i våra dagar. Min farmor (visserligen utan kända finska förfäder men född och uppvuxen i Grangärde finnmark) använde ordet kurpis i betydelsen icke närmare definierat litet kryp.

cof

Inte en kurpis.

***

sdr

Inte heller en kurpis.

 

Finnarnas historia i de här trakterna kan i stora drag något vanvördigt beskrivas så här:

Svenske kungen: ”Hörni, kom hit och odla upp all den här värdelösa skogen vi har här är ni snälla. Ni får bo skattefritt de första åren och sen blir ni lukrativa skattebetalare. Win-win. Ok?”

Finnarna: ”Låter super! Vi drar på oss näverskorna och kommer på momangen!”

Finnarna: [lever sitt liv och sköter sitt fast i Sverige istället för Finland]

Svenske kungen: ”Hörni, eh, det här är lite pinsamt, men … den där skogen ni fick använda och bränna ner på det där sättet ni gör när ni odlar och planterar och har er i i den bördiga askan? Jag behöver den. Skogen alltså. Onedbrunnen. Krig, vetni. Går åt mycket kanonkulor. Behövs visst skog nånstans i den tillverkningsprocessen, har man försökt förklara för mig. Så … skogen är min igen, ok?”

Finnarna: ”Nja, alltså, vänta lite nu …”

Finnarna: [blir livegna under järnbruken som ploppar upp som svampar runt om i bygden; assimileras så småningom med svenskarna; tar av sig näverskorna och slutar bada bastu]

sdr

Stigen vi gick på, som för övrigt är en pilgrimsled till Nidarosdomen i Trondheim, gick genom en hästhage.

Och där är vi nu. Undviker en de gamla gårdarna och låter bli att läsa kartor och små, hemsnickrade skyltar är det hopplöst att sluta sig till om en befinner sig i Finnmarken eller Svenskbygden. Lyckligtvis undviker jag inte någondera av ovanstående, och därför var T2, finlandssvensk för övrigt, och jag i färd med att ta oss till Finndammen för ett bad.

sdr

Hästarna struntade i alla uppmaningar att inte störa turisterna när de utövade sina naturliga beteenden, som att bada i små dammar för att senare kunna blogga om det.

Finndammen som badsjö var en utmaning även i den augustiidyll som rådde. T2 och jag tyckte att vi hade hittat ett bra ställe med fint djup utanför gungflyn, som gottade sig i solen så där som bara gungfly kan göra. En bit ut i tjärnen stack grånande störar upp, en gång i tiden sannolikt använda för att förtöja ekor vid. T2 hade just knutit fast repet i en tunn tall med en avancerad knop hämtad från sina år på sjön … när invånarna i ett jordgetingbo protesterade mot vårt val av badställe. Jepp, jordgetingar finns det gott om i det här området. Vi bytte ställe till ett med hög tröskel från myrkanten ner till vattnet, och det gjorde det svårt att komma i. Att fira sig ner halvraklång är inte så lätt som det låter. Väl i vattnet var det lättbadat och vi tillbringade en längre stund där i.

cof

Där borta klev vi inte i.

Det gamla båtfästet hotade att sticka spikar i oss alternativt falla sönder vid kontakt, så det var väl lika bra att vi inte tog oss i där. När jag uppe på land igen tog på mig hatten firade en stor kärrspindel sig ner från brättet och hängde framför ögonen på mig. I samlad panik avlägsnade jag den bestämt. Kärrspindlar uppskattar jag inte. Inte andra spindlar heller, för den delen.

cof

Det var när jag intet ont anande skulle vandra tillbaka denna sträcka som kärrspindeln tittade fram och sa hej.

cof

Kanske något överraskande är det här en bild av Finndammens utlopp, det synliga vattnets avsaknad till trots.

Finndammen som badsjö var alltså behaglig när vi till sist tog oss i. Strandupplevelsen lämnade mycket övrigt att önska, så det är ingen sjö vars bad kommer att repriseras i första taget.

cof

Här däremot badade vi, skickligt undvikande ett rostande oljefat på botten.

Finndammen
Datum: 2018-08-04
Löpnummer: 81
Område: Norrvik

Väder: 24 grader, halvklart
Vattentemperatur: 23 grader
Strand: gungfly med hög tröskel, delvis jordgetingbeströdd (2)
Botten: okänd (-)
Vatten: u.a. (3)
Omgivningar: f.d. hyttområde i bärskog (3)
Utsikt: skog, sankmark (3)
Tillgänglighet: 150 m lättgången skog från stig till badställe (3)
Placering: en mil nordväst om Ludvika (4)
Faciliteter: –
Folk: 0
Officiell badplats: nej
Fiskesjö: nej
Återvända: nej

* Undantag finns att läsa om här

** Vilket å andra sidan betyder att de behöll sitt hemspråk i 200 år; jämför senare migration till och från Sverige för att se att det är ganska anmärkningsvärt (och säger en del om hur kommunikationerna såg ut)

cof

Finndammen ligger vid Gamla Finntorpet och Romboleden.

cof

 

cof

4 reaktioner på ”En svensk, en finlandssvensk och Finndammen

  1. Pingback: Sjö nummer 100! Hälltjärn (Torrfastsjön runt 2019) | 581 sjöar

  2. Pingback: Stora vs Lilla Prästtjärn, ABB vs Brunnsviks folkhögskola | 581 sjöar

  3. Pingback: Västra Hedtjärn, bildskön och förbisedd | 581 sjöar

  4. Pingback: Sista badet före pandemin: Loforsdammen | 581 sjöar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s