Jag ska inte beklaga mig. Eller jo, det ska jag. Jag kanske inte borde beklaga mig, för jag var trots allt ute i skogen om sommaren med en god vän och vi hade nästan hela vår badtur framför oss. Men jag tänker beklaga mig ändå. För Näckbladtjärn var ingen vidare bekantskap alls. Visst, jag hade inga stora förhoppningar på en sjö med det namnet avseende badbarheten, men det här var ju inte nice över huvud taget. Så, på det här viset gick det till när 2018 års sämsta bad företogs:
Det är viktigt att hålla i minnet att det här var mitt under den utdragna högsommarperioden ifjol, men eldningsförbud och en skog som överallt lät som om en gick på knastrande torr vitmossa. 25 grader var det nya normala och regn, nej, det kändes så 2017 så det sysslade vi inte längre med. Så kontrasten när temperaturen plötsligt sjönk flera grader och världens första åskskur drog in var påtaglig. Jag skulle jämföra den med när en som liten lekte med tv:ns inställningar och vred upp just kontrasten så mycket att det stack i ögonen. Det var på den nivån.

S och jag hade just kommit fram till turens första tjärn när det började regna. Ungefär i höjd med att jag konstaterade att vattnet längs hela den lilla sjöns stränder var helt fyllt av antingen näckrosblad eller (vad S2 först i år har lärt mig år kallas) nateväxter hördes åskan. Duggregnet övergick i vanligt regn samma ögonblick som jag insåg att sjön inne vid land var så grund att det här skulle bli ett liggbad medelst rep. Ett sådant har jag gjort i regn förut och det var inte heller behagligt. Men har en ett uppdrag så har en. Här skulle badas. Yay.

Så jag knöt repet runt en tall, svidade om, kontemplerade min självvalda lott här i livet och sänkte mig långsamt ner bland vattenväxterna. Jag tänkte på att varje sekund som jag drog ut på det hela också var en sekund under vilken det regnade på min handduk där uppe på myren, alltmedan S nöjd konstaterade att hon stod över bad i Näckbladtjärn. Jag drog mig upp igen, delvis klädd i vattenväxter och dy, och torkade mig på en blöt handduk.


Från och med nu blev turen bara bättre. Åskskuren, som det skulle visa sig att vi bara hamnade i utkanten av, drog bort, solen kom tillbaka och likaså de 23 graderna i förmiddagsluften. På väg tillbaka till huvudleden stannade vi och utforskade en lustig konstruktion alldeles precis där bilvägen slutar. Ett jaktskjul står där tiotalet meter från en saltsten. Och det här verkar ju väldigt praktiskt och bekvämt, säkerligen jaktmotsvarigheten till att slå upp tältet i stort sett bredvid bilen och bära dit en massa saker som en aldrig hade fått med sig längre ut i skogen (vilket jag själv gör med jämna mellanrum och det ska verkligen inte underskattas). Men ändå. Är det inte lite som att fiska i en extremt liten tjärn där de just släppt i tjugo kilo ädelfisk? I närheten därav var marken täckt av gråskimrande päls, så sannolikt var det där med saltsten tio meter från bössan en bra idé.

För övrigt fyller den här bloggen fyra år idag. Den 10 juli 2015 publicerade jag det första inlägget, som rörde ett annat mindre lyckat bad, med fel tjärn, dy och myror i handduken som ingredienser. Läs gärna om det här!



Näckbladtjärn
Datum: 2018-07-14
Löpnummer: 75
Område: Midnattshöjden
Väder: 20 grader, regn
Vattentemperatur: 21 grader
Strand: myr (2)
Botten: dy (1)
Vatten: det vattnet som var mellan alla sjöväxter var säkert okej (3)
Omgivningar: tallhed med myrar och tjärnar, hyggligt branta berg (4)
Utsikt: barrskog, i fjärran ett blånande berg (4)
Tillgänglighet: 130 meter från vägs ände genom myrglesnande skog (3)
Placering: nordost om Fredriksberg (2)
Faciliteter: –
Folk: 0
Officiell badplats: nej
Fiskesjö: nej
Återvända: nej
Läs mer från samma badtur:
Intro till Ryberget runt
Sumparna
Rybergsforsen
Rytjärn
Stora Låsen
Jösses, gillar din inställning med det där var snudd på stolligt va? 😀
GillaGilla
Jag tror att den analysen äger viss riktighet faktiskt. 🙂
GillaGillad av 1 person
Grattis till 4 år och jag beundrar din beslutsamhet trots dyiga otillgängliga pölar. Har du aldrig fått nån blodigel på dig?
GillaGilla
Såg inte det här förrän nu! Nej, ingen blodigel. Däremot avstod jag och min medbadare bad vid ett tillfälle för att det fanns iglar i vattnet inne vid land. Det var bra, för på så sätt hittade jag en av de finaste pärlorna hittills när jag åter besökte sjön fast på ett annat ställe. Se inlägget om Storsjön och dess sandstrand!
GillaGillad av 1 person
Pingback: Bloggstatistik 2019 | 581 sjöar
Pingback: Där inlandsisen gjorde Sumparna (Ryberget runt 2018) | 581 sjöar
Pingback: Rybergsforsens missvisande namn (Ryberget runt 2018) | 581 sjöar
Pingback: Långsamt glesnande skog vid Rytjärn (Ryberget runt 2018) | 581 sjöar
Pingback: Stora Låsen: tredje gången gillt (Ryberget runt 2018) | 581 sjöar
Pingback: Fisklösen, en del av andra versen | 581 sjöar
Pingback: Ryberget runt 2018 | 581 sjöar
Pingback: Västra Hedtjärn, bildskön och förbisedd | 581 sjöar
Pingback: Sjöstatistik 2018. Shawns luftballong. | 581 sjöar