Rybergsforsens missvisande namn (Ryberget runt 2018)

Motvilligt lämnade S och jag Sumparna och de många frågor som uppstod vid och om dem. Okej, det var kanske mest jag som såg det fascinerande med en hög, smal ås mellan två småtjärnar, men vi gick därifrån i alla fall. Nu var siktet inställt på något så ovanligt som ett forsbad. Söderut, med solen i ansiktet när den tittade fram, strävade vi. På en vändplats intill Låsån fyllde vi på med lunch och kaffe. Mörka regnmoln tornade upp sig och österut gick åskan. Jag såg framför mig ett dramatiskt bad i en strömmande Rybergsforsen med blixtar som slog ner omkring oss.

• 

• 

Det här inlägget berör den här delen av världen. Kartor från Lantmäteriet.

Nu var det slut på grusväg för ett bra tag framöver. Vi korsade Låsån på en gångbro och satte av rakt in i skogen. Så mycket fors var det inte tal om mitt i värmeböljan. Ryforsrännilen snarare. Vi sökte oss uppströms på dess östra sida och hoppades förgäves komma till häftigare sluttningar och otämjt vatten som kastade sig nerför de grålila stenarna. Det blev inget med det, utan vi kunde till och med enkelt korsa ån på dess stenar när det behövdes pga växtligheten.

Rybergsforsen?

Snarare Döda fallet, Låsån style. Vi hoppades förgäves på mer dramatik uppströms.

Till sist planade det ut och vi kom fram till ett sel. Här gick det i alla fall att bada, och det gjorde vi. Jag hade hoppats på en Ludvika-variant av grannkommunen Smedjebackens Skräddartorpsfallet, men där fick jag min långa näsa tjiad. Åvattnet höll 16,5 grader trots den senaste tidens varma väder, så det här var inte alls lyckat. Jag blev besviken. Inte blev det bättre av regnskuren som molnen hotat om till sist slog ner på oss, men vi var lyckligtvis alldeles i närheten av ett lågt älgtorn. Under det sökte vi skydd i väntan på att skuren skulle dra bort. Därefter blev det lite bättre, för jag kom på att vi kunde lyssna på bronsmatchen i fotbolls-VM medan vi gick. (Återigen kanske det mer var jag än S som var entusiastisk över det.) Solen kom fram och den branta klättringen uppför Ryberget – nu gick vi västerut – gjorde oss varma igen.

Om vi nu ska se saker och ting positivt var det ju bra att det inte var så mycket vatten i ån, för då hade det inte funnits någonstans att gå.

Regnskydd.

Hittills hade turen fört med sig två bra badupplevelser – i Sumparna – och två dåliga. Näckbladtjärn var klart sämre än Rybergsforsen, men fallet var högre vid det sistnämnda eftersom förväntningarna var högre. Jag kan hinta om att resten av dagen blev bättre.

Inte var det en skeletthand som stack fram mellan stenarna heller.

Låsån nära Rybergsforsen
Datum: 2018-07-14
Löpnummer: – (eftersom det inte är en sjö)
Område: Midnattshöjden

Väder: 21 grader, mulet och en regnskur
Vattentemperatur: 16,5 grader
Strand: stenblock (3)
Botten: sten (3)
Vatten: u.a. (3)
Omgivningar: obebodd skog (4)
Utsikt: tät, yngre skog åt öster och glesare äldre skog åt väster (3)
Tillgänglighet: 350 meter genom snårig skog (2)
Placering: nordost om Fredriksberg (2)
Faciliteter: älgtorn
Folk: 0
Officiell badplats: nej
Fiskevatten: nej
Återvända: vid vårflod vore det häftigt

Läs mer:
Ryberget runt 2018 (startsida)
Näckbladtjärn, årets sämsta bad
De fascinerande Sumparna
Stora och Lilla Låsen, som Låsån delar namn med och avvattnar