Åter till femvägskôrse

Det här är ett inlägg om en vägkorsning i Ludvika kommun. Låter det torrt och tråkigt? Gläd dig i så fall åt att resten av bloggen handlar om sjöar i Ludvika kommun, och sjöar är ju per definition inte torra. Låter ett inlägg om en plats där fem vägar möts långt ute i finnskogarna istället oerhört intressant går det bra att läsa vidare här.

Ifjol skrev jag ett första inlägg om det som på det lokala tungomålet heter femvägskôrse. Jag lovade sedan att återkomma i ämnet för att redogöra hur korsningen har växt fram. Nu är tiden kommen.

Korsningen sedd från norr. Foto: S. Se fler bilder längst ner! Jag valde att inte ha med dem, utan bara kartor, i den löpande texten.

Korsningen ligger alltså i Ludvika kommuns sydvästra hörn, inte långt från den trepunkt där Värmland, Västmanland och Dalarna möts uppe på Eskilsberget. Min fascination av den härrör sig till att femvägskorsningar är mycket ovanliga, särskilt ute i skogen där det är mil efter mil till lador och hus*. Så jag grävde mig ner i diverse kartor och flygfoton. Det här är vad jag hittade.

Innan vi börjar ska jag placera korsningen i ett större perspektiv. Så där ja. Karta från Lantmäteriet.

För enkelhetens skull har jag gett vägarna nummer i enlighet med kartbilden nedan.

Karta från Lantmäteriet.

Det hela började med att vägarna 1+3 anlades. Då fanns alltså ingen korsning alls, utan platsen där den sedan skulle uppstå var som vilken del av skogen som helst. Väg 1+3 går i öst-västlig riktning. Västerut slutar den i ingenting, medan den åt öster hittar fram till byn Mörttjärn och så småningom till den större orten Gravendal. (Gravendal, invånarantal c:a 40, får sträcka på sig, för det är sannerligen inte ofta en ort med ca fyrtio bofasta benämns som större ort). Varför slutar väg 1 i ingenting? Jo, för att gården som den gick till, Björnhöjden, inte längre finns**.

Här har vi generalstabskartan från 1892. Upplösningen är ganska låg. Jag har försökt göra den tydligare med hjälp av ett bildbehandlingsprogram. På den nedre av kartorna har jag ritat in de fem vägar som finns idag. Observera att vägen till Björnhöjden var längre än vad den är idag; den gula visar den ursprungliga vägen. Ännu 1957 fanns hela sträckningen kvar. Den bit som idag är borta från kartan var då utmärkt som i sämre skick. Karta från Lantmäteriet.

Så, vad vet vi så här långt? Vi vet att det inte fanns någon korsning på den karta som färdigställdes 1892. Själva väg 1+3 bör inte heller ha funnits förrän runt 1685, då gården Björnhöjden anlades. (Det finns en myt om att den som anlade Björnhöjden blev dräpt av en granne i Skifsen, som tyckte att han hade bosatt sig för nära. Skifsen ligger över 2 km bort fågelvägen.)

Okej, så när blev det en korsning då? Vi kartar vidare. Nästa karta som jag hittar att nagelfara är Ekonomiska kartan över Eskilsberget, flygfotograferad 1955. Här har det blivit en korsning! Väg 5, som sträcker sig förbi Kroktjärn åt sydväst, har kommit till. Själva anslutningen till korsningen är på kartan otydlig och täcks av skuggor, men den finns där. Så, någon gång mellan 1885 och 1955 blev det en korsning.

Ekonomiska kartan 1955. Vertikal pil pekar på korsningen, horisontell pil på en tydligare del av den nytillkomna vägen. Karta från Lantmäteriet.

Vi går vidare! Nästa kartunderlag är Lantmäteriets flygfoto med referensår 1960. Det betyder inte att bilden över det aktuella området togs exakt 1960, eftersom det visst är ett ganska stort projekt att fotografera ett helt land ovanifrån. Bilden är i själva verket tagen någon gång mellan 1949 och 1970. Här har i alla fall väg 2, som leder norrut mot Skifsen, färdigställts! Eftersom den inte fanns där på flygfotot från 1955 drar vi slutsatsen att den anlades någon gång 1955-1970. Kan vi begränsa tidsperioden ytterligare?

Den nybyggda vägen är väldigt tydlig på flygfotot med referensår 1960. Karta från Lantmäteriet.

Ja, vi kan begränsa ytterligare! Vi återgår till Ekonomiska kartan och kartbilden intill Eskilsberget, nämligen Skifsen. Den bilden togs nämligen inte förrän 1967, och då är vägen norrifrån på plats. Åtminstone ner till Höjdtjärn, där kartbladet tar slut, men det får ändå anses som troligt att hela vägsträckan drogs på en gång. Så, korsningen blev en fyrvägskorsning någon gång 1955-1967.

Den här vägen, väg 2 i min benämning, ansluter så småningom till femvägskôrse norrifrån. Karta från Lantmäteriet.

När fick vi då vår femvägskorsning? Vi fortsätter flygfotoforska. Lantmäteriets flygfoto med referensår 1975 består av flygfoton från ”främst 1970- och 1980-talet”. Vagt så det förslår! Men av det framgår i alla fall att femvägskorsningen blev komplett innan denna bild togs. Så väg 4 byggdes alltså sannolikast någon gång 1955-1989, men efter väg 2. Notera för övrigt den stora avskogningen.

Femvägskorsningen är komplett! Karta från Lantmäteriet.

Så här långt kommer vi med byggåren enbart på visuella data från kso.lantmateriet.se:

Väg 1: före ca 1885
Väg 2: 1955-1970, före väg 4
Väg 3: före ca1885
Väg 4: 1955-1989, efter väg 2
Väg 5: ca 1885-1955

Men det här duger ju inte. Nog måste det väl finnas mer info om vi gräver lite djupare på nätet? Ja, det finns det.

Vi lämnar Lantmäteriets kartsök för ett ögonblick och kollar in en annan av Lantmäteriets tjänster, nämligen Geolex. Här finner vi fler flygfoton, dock ej sammanställda till heltäckande kartor över landet. På flygfoto från 1947 ser vi att väg 5, mot Kroktjärn är byggd redan då. Vi informeras också om att bilden är tagen från 3 900 meters höjd och registrerades klockan 10.45 den 15 augusti 1947. (Betyder ”registrerades” att fotot togs den tidpunkten? Tveksamt, men visst vore det häftigt att kunna nåla fast det så väl?). Okej, så vi kapar av åtta år på väg 5.

På detta tidiga flygfoto från 1947 syns anslutningen av väg 5 tydligt.

På flygfoto från 1964 hittar vi information som klipper av en stor del av spannet för väg 4, för här är den redan byggd! Femvägskôrse fanns alltså 1964. Därmed är bilden som visar fyrvägskorsningen från före 1964, och kan alltså tidsbestämmas till 1955-1964.

1964 är väg 4 nyanlagd och syns väldigt tydligt. I kontrast med väg 1, som vid det här laget sannolikt har varit mycket sparsamt använd i många år. Det här är det tidigaste flygfotot som visar femvägskôrse! Karta från Lantmäteriet.

Nu har vi blottlagt följande anläggningsår:

Väg 1: före ca 1885
Väg 2: 1955-1964; före väg 4
Väg 3: före ca 1885
Väg 4: 1955-1964; efter väg 2
Väg 5: ca 1885-1947

Vi fortsätter bland flygbilderna, och har tur! Två flygbilder över området togs med bara ett års mellanrum, 1955 och 1956. På bilden från 1955 saknar vi väg 2 – men den är med på bilden från 1956! Tyvärr har den bilden inget registreringsdatum, men vi kan slå fast att väg 2 byggdes någon gång under åren 1955-1956! Det nöjer vi oss med.

På den här bilden från 1955, som för övrigt låg till grund för Ekonomiska kartan över det här området (se ovan), saknas väg 2. Karta från Lantmäteriet.
Ett år senare är väg 2 med! Karta från Lantmäteriet.

På samma sätt kan vi ytterligare tidsbestämma väg 4, och därmed hela femvägskorsningens ålder. Flygfoto från 1961 visar att vägen saknas, medan den alltså finns med på foto från 1964. Femvägskorsningen blev alltså komplett någon gång 1961-1964.

Enbart en fyrvägskorsning 1961. Karta från Lantmäteriet.
Men som tidigare visats var alla vägar på plats 1964. Karta från Lantmäteriet.

Så för att sammanfatta byggåren som vi har kommit fram till:

Väg 1: före ca 1885
Väg 2: 1955-1956
Väg 3: före ca 1885
Väg 4: 1961-1964
Väg 5: ca 1885-1947

Idag är det så långt vi kommer. Det finns åtskilliga fler källor att gräva ur för den som vill fördjupa sig ytterligare i de olika vägarnas ålder. I skrivande stund ligger Sveriges hembygdsförbunds sida bygdeband.se nere pga migration till nytt system, annars hade jag plöjt igenom deras arkiv. Jag saknar dvd-läsare på min nya dator, annars hade jag förstås också kollat informationen på Säfsen-skivan 2009 för mer info om gårdarna i närheten av korsningen. Ett ytterligare steg på ambitionsstegen är så klart att kontakta byalag och hembygdsföreningar i Gravendal, Skifsen och Fredriksberg. Samt fastighetsägare i närheten, däribland skogsbolagen: Åtminstone väg 4 byggdes som utforslingsväg för avverkad skog, så aktuellt bolag skulle ju kunna ha information i sitt arkiv om när det området avverkades.

Men någon måtta får det vara.

Jag avslutar det här inlägget med en minibomb: Sedan det ursprungliga inlägget om femvägskôrse skrevs har jag på kartan hittat en till plats där fem vägar möts ute i skogen. Men det får bli en annan historia, som det brukar heta.

* poetisk omskrivning lånad från Dan Andersson. Det är i själva verket bara en kilometer fågelvägen till såväl närmaste hus som lada.

Väg 1 är den som idag är i sämst skick. Dock vacker!
Väg 2 sluttar in norrifrån.
Väg 3 och väg 1 var alltså den ursprungliga vägen.
Väg 4 är nyast.
Väg 5 försvinner bort mot Kroktjärn. För övrigt en gång i tiden en del av Svenska rallyt.
Korsningen sedd från väg 1.

3 reaktioner på ”Åter till femvägskôrse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s