Härlig strandtomt i bästa solläge vid Södra Öradtjärn

Efter Norra Öradtjärn började den här turens oländigheter. Nu var vägen slut men det var 1 300 meter till nästa sjö. Det var inte optimalt, men jag ska försöka belysa det positiva. Efter ett (bra) tags kämpande genom skogen kom vi ut på ett hygge på vilket det växte både hallon, blåbär och lingon. Vädret, 19 grader och halvklart, var ju också väldigt lämpat för att röra sig i skog och mark. Men det fanns väldigt mycket av den varan – skog och mark – och den som ansvarat för dess utplacering verkade ha lämpat av den huller om buller utan hänsyn till framkomlighet. Och här hade jag med mig en förstagångsbadturare. Det var inte utan att jag redan nu oroade mig för att E även var en sistagångsbadturare.

1300 meter besvärlig promenad. Karta från Lantmäteriet.

Vart var det nu vi skulle? Jo, vi skulle till Södra Öradtjärn, som precis som sin nordliga motsvarighet även kallas Övratjärn eller Öratjärn och ska vara rik på öring. Skogen runt Södra Öradtjärn är flackare – och bebyggd. Det framgår inte av kartan, men här står en liten, grå stuga och väntar på att någon ska ta hand om den. Båt ingår.

Vid första anblick är det ett behagligt bad som ligger framför oss ovanför tjärnens sandbotten. Men sanden övergår snart i lera som entusiastiskt suger fast badtofflorna, och detta redan innan det är mer än knädjupt. Badet i sig kläms alltså in mellan två klafsiga vad i och ur sjön, och måste anses vara dagens sämsta. E stod vist över.

Södra Öradtjärn har ingen spännande hembränningshistoria knuten till sig, utan vi får vända blicken till den omgivande skogens fauna för att hitta sådant som har fastnat på internätet i närheten:

Iakttagelser av gransångare (på engelska common chiffchaff, haha) gjordes i skogen mellan Södra Öradtjärn och Dammsjön under perioden 1921-1928, enligt Bertil Hanströms bok Fauna och flora utgiven av Almqvist och Wiksell 1945. Det var visst utanför dess vanligaste område på den tiden.

Även två ovanliga mikrofjärilar – en numera ej använd indelning av fjärilar – skådades under första halvan av 1900-talet i dessa skogar, nämligen 1936, rapporterade Tord Tjeder i artikeln Microlepidoptera i Dalarna i Entomologisk tidsskrift nr 95, 1974:1.

En bränslebe sparande eldstad.

Både iakttagelserna av gransångaren och fjärilarna gjordes för övrigt av Karl-Herman Forsslund, vars far Karl-Erik Forsslund grundade Brunnsviks folkhögskola som jag tidigare skrivit om.

E och jag hade en dryg, i dubbel bemärkelse, kilometer kvar till Älgtjärn och satte efter Södra Öradtjärn av norrut genom snårskogen.

En förrädisk sandbotten.

Södra Öradtjärn
Datum: 2020-08-22
Löpnummer: 118
Område: Norrvik

Väder: 19 grader, halvklart
Vattentemperatur: 19 grader
Höjd över havet: 256 m
Botten: sand och sedermera lera (2)
Vatten: u.a. (3)
Strand: tallbarr (3)
Placering: på skogen ovanför Norrvik (3)
Tillgänglighet: 400 meter terräng från skogsvägen (2)
Utsikt: inte fullt så kuperad skog som i omgivningarna (3)
Omgivningar: kuperad skog med många tjärnar (4)
Faciliteter: eldstad
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: nej, men det ska finnas laxöring i sjön
Återvända: nej

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s