Åter till Laxsjö-Flatnan

Vintern är lång utanför Tuna-Hästberg, den lilla byn på gränsen mellan Ludvika och Borlänge kommun. Trots att det var april efter en vårvarm mars var snövallen otvetydig: ”Nej, du kommer inte över här. Trots att bilen du har den här gången har flera centimeter högre markfrigång än den förra du kom med. Hur gick det med den förresten? Kom ni nånsin loss ur snön du körde fast i eller står den kvar nere vid Mörttjärn?” Jag förklarade att vi så klart hade kommit loss, hur skulle jag annars ha kunnat köra fast med samma bil två gånger efter det? Med det sagt lastade vi ryggsäckar, ved och badkläder på pulkor och började gå.

Det var dags att stänga till en mer än sex månader lång ludvikabadlucka, och jag vände mig till ett vägnära sjösystem och två kallbadande kumpaner i C och H, kända från djungeln på Rameksbergets sluttning. Tack vare snömängden fick det bli ett återbad i Laxsjö-Flatnan. Det är ju inte så dumt. En stor bäck från Hästbergs-Flatnan ser till att det är isfritt en bra bit ut i sjön. Bäcken i sig var också badbar på båda sidor vägtrumman, vattnet var två grader varmt och allt var frid och fröjd.

Frid och fröjd vid Laxsjö-Flatnan.
Vi gick en sväng efter tunnbrödrullelunchen. På sina håll låg snön tredecimetertjock på skogsvägen.
Bredvid vägen, intill ett gruvhål, stod andra halvan av en Bubbla, en s k -bla.

Laxsjö-Flatnan och dess östra tillrinnande bäck från Hästbergs-Flatnan
Datum: 2022-04-03
Område: Tuna-Hästberg

Väder: 6 grader, blåsigt, halvklart
Vattentemperatur: 2 grader
Höjd över havet: 255 meter (256 respektive 257 meter i bäcken)
Botten: grus (3)
Vatten: u.a. (3)
Strand: fjolårsgräs, stenar (3)
Placering: strax väster om Tuna Hästberg
Tillgänglighet: precis bredvid vägen (5) som dock var ofarbar vilket föranledde 800 m promenad (3)
Utsikt: kuperad skog, fin sjö (3)
Omgivningar: kuperad skog och fler sjöar (4)
Faciliteter: eldstad, öppen yta invid vägen (bänkarna från förra gången var borta)
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: ja
Återvända: ”eventuellt för bad i Hästbergs-Flatnan vid bäckens frånlopp” skrev jag förra gången – 2016 – men har sedan dess bestämt mig för att den andra Flatnan är för fin för att offra på ett så obehagligt bad som det vore att bada vid bäckens frånlopp.

Eftersom sjön redan är bebadad och beskriven tar jag utrymmet i akt att skriva om något helt annat. Medan jag väntade in C och H på förmiddagen passade jag nämligen på att stanna vid infarten till Orrberget vindpark. Här står nio stycken hundrafemtio meter höga vindkraftverk och producerar el till elanvändare. Och det är ju hållbart och miljövänligt och helt oproblematiskt, eller hur? Jag vet inte, jag. Halva året tar de bort en hel del skogsmark att vistas i i och med att de har ett säkerhetsavstånd på 350 meter per torn. Isras och snökast är det man varnar för och den säsongen kan ju pågå från november till april. Dessutom avråds man att vandra i området vid åska, så då går ytterligare tiotalet dagar om året bort. Jag tycker inte det är helt oproblematiskt.

Som ett särdeles avancerat venndiagram radar säkerhetscirklarna upp sig på det 3 km² stora området. Kartunderlag från Lantmäteriet.

Är jag en grinig förgubbe som tycker att klimatkris och källsortering är en bluff och vi alla snarast borde gå tillbaka till att elda med villaolja och sänka ölburkar i sjön som på den gamla goda tiden? Knappast. Det är klart vi ska ha hållbar energi. Det är klart vi behöver göra avkall på en del av det vi tidigare har tagit för givet om det här med världen som vi känner den ska fortsätta fungera någorlunda. Men det betyder inte att det inte finns oönskade bieffekter med förnybar energi. Orrberget vindpark (åh, vad jag saknar genitiv-s:et!) är en liten vindpark med låga torn. Det är heller inget särskilt med skogen som de byggdes i. Närheten till Gyllbergens naturreservat gör att det knappast är relevant att spela ut kortet att den tar bort människors möjlighet till rekreation. Att tre av tjärnarna på min badlista ligger på snökastavstånd inser till och med jag är irrelevant i det stora hela.

Men på andra håll byggs det torn som har en totalhöjd på 280 meter, i dubbelt så stora parker. De får förstås ett ännu större säkerhetsavstånd och förvandlar stora ytor till no go-zoner halva året. Åren 2022-2024 beräknas det byggas 900 nya vindkraftverk i Sverige, att tillföras de 4 800 som fanns i slutet av 2021. De kommer bidra med mången välbehövlig MWh till en eltörstande befolkning. Är det värt det? Kanske. Troligen. Men det behöver inte betyda att jag behöver tycka om dem för det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s