Älg på väg till Grävlingtjärn

Lämpligaste vägen mellan Hamptjärn och Grävlingtjärn lär ju vara stigen söderut som leder ut på skogsvägen västerut, men hade jag tänkt på att den fanns hade vi aldrig kommit ut på höjden på hygget, och då hade vi aldrig sett älgen. Delvis för att vi skulle ha passerat partiet där vi såg den långt innan den kom dit, eftersom det är lättare att gå på en stig än genom kuperad skog, delvis för att utsikten gav så mycket bättre överblick än stigen skulle ha gjort.

Vi kom nämligen ut ur skogen ganska nära toppen på den lilla höjden i slutet av min streckade linje på kartan här ovan, och eftersom vi såg ett älgtorn högst upp på höjden bestämde vi oss för att klättra upp i det. Knappt hade jag konstaterat att den som byggt tornet inte var på älgjakt för att skjuta älg, utan för att njuta av utsikten, när älgen dök upp längre ner på hygget. Det här var första gången på fyra år och mer än sjuttio sjöar jag såg en älg inom ramen för projektet, så jag var nöjd. Älgen blängde på oss så där som älgar gör när de vet att det inte är jakttider och lufsade efter en stund österut in i skogen.

Några av pixlarna i cirkeln utgörs av en älg.
Innan hygget tog vid var det riktigt fin skog.

Grävlingtjärn bjöd på ytterligare ett bad i mängden i en avlång tjärn med myrkant. Gott så, men när jag tittar på kartan så här i efterhand borde vi ha passat på och besökt intilliggande Oxdjupet, om vilken finnmarkens sagesman Otto Blixt har följande att berätta:

”Över slogen går en vinterväg. När det var gång i hyttan i Ulriksberg i Säfsnäs socken körde en dalkarl ned med ett malmlass här. Såväl dalkarlen som oxen och malmlasset försvinner i djupet, och där lär de finnas kvar än i dag. Av denna händelse har platsen fått sitt namn. (Om en oxe på den tiden när detta hände var mera värd än en dalkarl, kan jag inte yttra mig om, emellertid nämnde och satte den som berätta mig händelsen, oxen som numro ett.)”

Otto Blixt, 1935.

Nej, till Oxdjupet gick vi inte, utan vi gick uppför istället. Efter badet bar det upp på Grävlingberget varpå vi fick utsiktsmässig avkastning för mödan. På bilden nedan ser vi på horisonten Nittbergets sydsida slutta in i bild från vänster. Berget i mitten, med två toppar, är Furuberget i Västmanland. Den stora öppna ytan hitom det är Nittmossen. I de trakterna var jag häromåret med S2. Två representativa inlägg från den turen gäller baden i Furubergs-Mosstjärn och Grantjärn.

Utsikt åt sydost från Grävlingberget, Grangärde finnmark, 29 juli 2022.
Grävlingberget och natur som syns från det. Karta från Lantmäteriet.

Grävlingtjärn

Datum: 2022-07-29
Löpnummer: 152
Område: Nittkvarn

Väder: 21 grader, halvklart
Vattentemperatur: 21 grader
Höjd över havet: 317 meter
Botten: okänd (-)
Vatten: u.a. (3)
Strand: myr/gungfly (3)
Placering: strax söder om Rifallet (3)
Tillgänglighet: alldeles intill vändplanen (4)
Faciliteter: –
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: nej
Återvända: nej

Tallar på toppen av Grävlingberget.
Utsikten ur en lite annan vinkel. Sjön som syns är Stora Nitten (tror jag).
Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s