Östra Hedtjärn … men först Västra, tydligen

I entrén till Ludvika lasarett fanns det på det glada 90-talet en televerksbrandgul mynttelefon i ett bås. Det fanns två bås, och jag tror att det fanns en telefon som tog nymodigheter som telefonkort i den till höger, men jag minns inte säkert. Det viktiga här är mynttelefonen, för den gick nämligen att ringa från även utan mynt. Om man lyfte luren och direkt slog fyrkant fyrkant hände det nämligen att man kunde få kopplingston och ringa utan att ha lagt i mynt. Av någon anledning hördes det inte vad man själv sa men man kunde höra den man ringde till. Ganska värdelöst för kommunikation men fullt tillfredsställande för att busringa. Hur någon från början kom på det här går mig dock förbi.

Fortsätt läsa

Swimrun 581:2021 Nottjärn

Härommånaden provade jag ett nytt drag och genomförde tillsammans med I mitt badprojekts första swimrun: några kilometers löpning med bad i två sjöar längs vägen och två vid målet. Det fungerade alldeles utmärkt och kan säkert följas av liknande tilltag i framtiden.

Fortsätt läsa

Stora Låsen: tredje gången gillt (Ryberget runt 2018)

”… och sen kommer vi fram till Stora Låsens nordstrand. Där kan vi slå upp tältet direkt på stranden.” Fram till den meningen hade det varit en bra plan både på papperet och i verkligheten. Dagen hade bjudit på många bad i fin natur precis som tänkt, men för avslutningen hade jag missat två viktiga aspekter. För det första innebär en nordstrand om kvällen att solen försvunnit från den. För det andra är sandstränder kalla om nätterna när solen inte längre värmer upp dem, och oavsett tid på dygnet är de hårda – som de små bitar av sten som de faktiskt består av – att sova på. 

Fortsätt läsa

Rybergsforsens missvisande namn (Ryberget runt 2018)

Motvilligt lämnade S och jag Sumparna och de många frågor som uppstod vid och om dem. Okej, det var kanske mest jag som såg det fascinerande med en hög, smal ås mellan två småtjärnar, men vi gick därifrån i alla fall. Nu var siktet inställt på något så ovanligt som ett forsbad. Söderut, med solen i ansiktet när den tittade fram, strävade vi. På en vändplats intill Låsån fyllde vi på med lunch och kaffe. Mörka regnmoln tornade upp sig och österut gick åskan. Jag såg framför mig ett dramatiskt bad i en strömmande Rybergsforsen med blixtar som slog ner omkring oss.

Fortsätt läsa

Där inlandsisen gjorde Sumparna (Ryberget runt 2018)

Idag blev det så långt och så många olika spår att vi provar oss på underrubriker.

Strandbild. Sumparna, Ludvika kommun, 14 juli 2018.

Rekapitulation

Turens första sjö, Näckbladtjärn, var ett av de sämsta baden någonsin, men nu sken solen och vi gick österut längs tallheden. Söder om oss låg Isberget, en nordsluttning som fått sitt namn för att is ligger kvar länge om vårarna, mellan de djupa skrevorna i den steniga terrängen. Så här års, mitt under värmeböljan i juli 2018, lär all snö ha smält för längesen, namnet och egenskaperna till trots.

Förväntningar – och Dr Snuggles

Apropå dåliga bad hade jag farhågor om att de två småpölarna Sumparna inte heller skulle vara så superduperbehagliga, med tanke på deras namn och allt, men här hade jag fel. Istället för två förväntade dyhål fick vi stifta bekantskap med projektets eventuellt första död-is-sjöar. Lustigt ord. Skulle gå att skriva utan bindestreck men då skulle i alla fall någon haka upp sig på ordet dödis och se det som samma typ av ord som t ex Råttis i Dr Snuggles, och det skulle vara förvillande. Apropå Dr Snuggles skulle jag behöva ha en leta-rätt-på-allt-maskin när jag är ute på mina turer och hastigt packar ner termometern i närmaste ficka och sedan inte hittar den. Men nu var det varken det eller Dr Snuggles jag skulle skriva om. Jag skulle skriva om istiden och när den slutade. Då formades nämligen Ludvika kommuns topografi så som vi känner den idag (i stora drag).

Fortsätt läsa

Kristi Himmelsfärdsbad 2019: Hällsjön

När jag skriver det här i december är det plusgrader, blåsigt och regn utanför fönstret. Ungefär samma väder, om än något varmare, var det för ett halvår sedan när datumet skrevs 30 maj. Det var långhelg och I och jag hade bokat in en dagsbadtur. Vi hade inte bokat in 10 grader och lätt regn hela dagen men det fick vi ändå. Här skulle badas!

Dagen gjorde anspråk på att illustrera uppslagsordet ”gråmulen”.
Fortsätt läsa

Förberedelser inför hösttur

Innan vi lämnar över skogarna till jägarna för säsongen är det dags för höstbad! Vanligtvis skriver jag inte inlägg inför badturer, men nu var det två månader sedan senaste badet och fyra månader sedan senaste badet som det bloggats om, så i entusiasmen över att snart vara ute i skogen igen skriver jag ändå några rader.

Det speciella den här gången är att jag kommer att ha sällskap av Johannes Graaf, filmare från Södra Dalarne TV, som ska dokumentera min badtur. Om ni på förhand vill kolla in hans stämningsfulla filmer, företrädelsevis från Dalarnas skogar, rekommenderar jag ett besök på Södra Dalarne TV:s Facebooksida eller Youtubekanal.

Fortsätt läsa

Elda i regn vid Torrfastsjön

Det är någonting visst med att äta mat som en har lagat själv över öppen eld. Föregås den dessutom av ett visst mått av fysisk ansträngning är det ännu bättre. Följaktligen var den middag bestående av halloumi wrap med allehanda tillbehör mycket välsmakande, efter M:s och mina besvär med att få till en glöd att grilla över.

Tältplats.

Tältgolvet hade vi just brett ut innan regnet kom, och därefter kunde vi iklädda regnställ i lugn och ro resa tältet. Vi väntade sedan inne i tältet förgäves på att regnet skulle avta. Om det var hungern eller att jag tagit av mig mina dubbla par strumpor som var främsta anledningen till att vi slutligen begav oss ut i regnet för att göra upp eld vet jag inte.

Fortsätt läsa

581 sjöar även på Instagram!

Nu finns 581 sjöar även på Instagram. Där kommer jag att lägga ut bilder från badturerna snabbare än vad som sker här på bloggen. Till exempel har jag lagt upp en bild på mina tidigare vita strumpor från turen runt Torrfastsjön, fastän den ännu inte är färdigredovisad i skrift. Bara en sån sak. Det blir #ThrowbackThursdays och #FreakyFridays må ni tro. Ja, hade jag varit Pellefant hade jag talat om en knakelibraksuccé och sedan gått och gjort livet surt för Filur. Kontot på Instagram är öppet, så följ det gärna. Tack för att ni läser.