Dammsjön i ett väldigt dåligt klimat

I Dammsjön väster om Järnsta blev det ett nära vägen-bad. Dessa är värdefulla ur ett allmänbildningsperspektiv, känner jag. Precis som S och jag visade upp svensk sed för ett holländskt par vid Klosstjärn bjöd F2 och jag en sannolikt inhemsk förare av en äldre Golf på insikten att det visst finns folk som står i enbart handduk intill en till 99 % istäckt sjö i början av april, ifall hen till äventyrs skulle ha förnekat det tidigare.

99 % istäckt ja. Den sista procenten är viktig och återfinns så här års inne vid land, där smältvattnet fyllt på sjön. Nerför en brant och stenig strand tog jag mig till en lika stenblockig sjö. Den tunna ishinnan gick lätt att pilla sönder med fötterna och vattnet där inunder uppmättes faktiskt till hela tre grader varmare än förra sjön. Jag klev uppfriskad upp för slänten och noterade både tussilago och slaggsten i marken. Återvändande liv och påminnelse om tider som har flytt. En fin aprilupplevelse!

Lyssnar man annars på internätet kan man få intrycket att Ludvika verkligen är ett ställe man borde hålla sig borta ifrån om våren. Titta bara här:

Denna fantastiska autogenererade information hämtar jag från nar-och-vart.se. ”Glöm inte att klä dig!” Alldeles riktigt. Mössa, foppatofflor och badbyxor måste man ha i månaden april i Ludvika.

Rekommenderad klädsel och beteende i Ludvika kommun i månaden april.

Precis som ett nära vägen-bad kan ha en pedagogisk inverkan på omgivningen vill jag också ta tillfället i akt att använda geografin i de här trakterna för mer pedagogik. För visst ställer ni er alla frågan ”Var går gränsen mellan en tjärn och en sjö?” en till flera gånger om dagen? Det ska vi fördjupa oss i nu.

Tyvärr finns det ingen klar gräns. Ibland används en godtyckligt satt gräns om en hektar i statistik över sjöar, men då inte nödvändigtvis som en definition över vad som är en sjö utan snarare vilka sjöar vi ska inkludera i just den aktuella statistiken (som här i SMHI:s artikel om Sveriges sjötätaste landskap). Men vi kan väl ändå vara överens om att en sjö är större än en tjärn, eller hur? Beklagligt nog – för vän av ordning – stämmer inte ens det alltid. Och det här kan vi alltså jättepedagogiskt illustrera med de två senaste inläggens sjöar. Kolla:

Karta från Lantmäteriet.

Lövtjärn är 10 hektar stor medan Dammsjön bara är 6 hektar, så här har vi en sjö som är tydligt mindre än en tjärn. Säger namnet någonting om omgivningen runt vattnet då? Ligger en tjärn till exempel kanske lite mer sankt till? Nej, någon sådan skillnad hittar jag inte heller i mina skogar. Men om vi arbetar oss nedåt i storlek hittar vi ju under tjärnarna flyna, som allt som oftast är mindre än tjärnar. Och, faktiskt, alltid mindre än vattensamlingar med sjönamn, åtminstone i Ludvika kommun. Dock finns det ett fly, Digerskyttflyet, som är 1,2 hektar stort och därmed kvalar in i sjöavgränsningen ovan. Ett fly är ett öppet vatten i en sankmark och ett typiskt inlägg om ett bad i ett sådant finns här. På andra håll i landet säger man göl eller myrgöl istället för fly. Fly ska inte blandas ihop med gungfly som är flytande växter invid kanten av ett fly (eller tjärn eller sjö), som kanske eller kanske inte håller att gå på. Jag har varit med om både och. Det är bättre när de håller.

Vid Dammsjön var strandkanten fri från gungfly och det gör ju ingenting vid vårbad. Imorgon avslutar vi vårbadturen med ett ännu bättre dopp i Stora Ångtjärn.

Badstället i Dammsjön sett från udden intill.

Dammsjön (väster om Järnsta)

Datum: 2021-04-02
Löpnummer: 129
Område: Norhyttan

Väder: 6 grader, halvklart
Vattentemperatur: 4 grader
Höjd över havet: 192 meter
Botten: storblockig sten (3)
Vatten: u.a. (3)
Strand: starkt sluttande, troligtvis konstgjord udde med slagg och stenblock (3)
Placering: 2 mil nordväst om Ludvika (3)
Tillgänglighet: alldeles intill vägen men brant ner till sjön (4)
Utsikt: lätt kuperad skog, en gård på andra sidan (3)
Omgivningar: småkuperad och tjärnrik skog med några små gårdar (4) (jo, jag vet att det gäller för en stor del av kommunen)
Faciliteter: –
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: nej
Återvända: nej

Åter till femvägskôrse

Det här är ett inlägg om en vägkorsning i Ludvika kommun. Låter det torrt och tråkigt? Gläd dig i så fall åt att resten av bloggen handlar om sjöar i Ludvika kommun, och sjöar är ju per definition inte torra. Låter ett inlägg om en plats där fem vägar möts långt ute i finnskogarna istället oerhört intressant går det bra att läsa vidare här.

Fortsätt läsa

Där inlandsisen gjorde Sumparna (Ryberget runt 2018)

Idag blev det så långt och så många olika spår att vi provar oss på underrubriker.

Strandbild. Sumparna, Ludvika kommun, 14 juli 2018.

Rekapitulation

Turens första sjö, Näckbladtjärn, var ett av de sämsta baden någonsin, men nu sken solen och vi gick österut längs tallheden. Söder om oss låg Isberget, en nordsluttning som fått sitt namn för att is ligger kvar länge om vårarna, mellan de djupa skrevorna i den steniga terrängen. Så här års, mitt under värmeböljan i juli 2018, lär all snö ha smält för längesen, namnet och egenskaperna till trots.

Förväntningar – och Dr Snuggles

Apropå dåliga bad hade jag farhågor om att de två småpölarna Sumparna inte heller skulle vara så superduperbehagliga, med tanke på deras namn och allt, men här hade jag fel. Istället för två förväntade dyhål fick vi stifta bekantskap med projektets eventuellt första död-is-sjöar. Lustigt ord. Skulle gå att skriva utan bindestreck men då skulle i alla fall någon haka upp sig på ordet dödis och se det som samma typ av ord som t ex Råttis i Dr Snuggles, och det skulle vara förvillande. Apropå Dr Snuggles skulle jag behöva ha en leta-rätt-på-allt-maskin när jag är ute på mina turer och hastigt packar ner termometern i närmaste ficka och sedan inte hittar den. Men nu var det varken det eller Dr Snuggles jag skulle skriva om. Jag skulle skriva om istiden och när den slutade. Då formades nämligen Ludvika kommuns topografi så som vi känner den idag (i stora drag).

Fortsätt läsa