Stora Tossatjärn: the dybotten in disguise

20160625_155522.jpgVi kan slå fast det med en gång: Stora Tossatjärn har ingenting attraktivt att erbjuda den landburne badaren. Trots mycket god tillgänglighet med en vacker skogsväg, ljuslila i mitten av midsommarblomster, längs hela nordsidan, var den här badupplevelsen sämst sedan Mellantjärnen, och då räknar jag med lågsäsongsbaden också. Tjärnen lurade mig totalt genom att till synes ha en fullgod, fast botten – ni vet en vanlig, naturskräpig sjöbotten med småpinnar och bark och annat. Därför var det med stor förvåning och mycket förtret som jag tog ett första steg och sjönk ner till knäet i dy. Stängselmosstjärnen gjorde sig påmind, likaså Lilla Käringtjärnen. Van dybadare som jag är vid det här laget visste jag att ett dopp i det här skulle innebära att hela jag skulle bli dyig – och det blev jag ju också, eftersom det inte fanns på kartan att avbryta badet. Vattnet i sig var inte obehagligt med sina 22 grader, men dyn och det som tjänade istället för botten och det snåriga buskaget som utgjorde strand var verkligen inte min kopp te, kaffe eller kombucha.

20160625_155529.jpg

Fint och sjölikt på ytan. Men därinunder?

Turen till Stora Tossatjärn kom sig av att sjön Gänsen var upptagen på det näs där jag på kartan sett sandstrand och sandbotten*. Inte så konstigt, eftersom det visade sig vara en uppställningsplats för husvagnar. Någon sådan fanns inte vid Stora Tossatjärn, men det var också den enda fördelen gentemot Gänsen. Och midsommarblomstren, då. På väg söderut igen passerade S och jag ett ödetorp i dalen mellan Mörtberget, Djupdalsberget och Dansbackberget. En faluröd stuga med en lika faluröd hundkoja precis intill. Namnet på hundkojan, som hämtad ur Kalle Anka, förkunnade att King, och sannolikt hans husse och matte, en gång i tiden hade huserat på gården, men den tiden var svunnen. Den här gången hade vi inte tid att stanna och titta närmare på stugan. Jag gillar ödehus, även om de ibland gör mig besviken. Nej, vi skulle tillbaka till den här dagens höjdpunkt; Norsens sanduddar, som var så fina att vi besökte dem inte bara en utan två gånger. Läs mer om dem i kommande inlägg!

20160625_161640

På väg därifrån bjöds vi på fin grusväg och fin utsikt vars djup och höjd tyvärr inte lät sig fångas på bild

Stora Tossatjärn
Datum: 2016-06-25
Löpnummer: 42
Område: Hoberg

Väder: 24 grader, sol
Vattentemperatur: 22 grader
Höjd över havet:
Botten: dy (1)
Vatten: u.a. (3)
Strand: buskage, brant sluttande precis vid vattnet (2)
Placering: 3 km väster om Gänsen (3)
Tillgänglighet: precis bredvid vägen, men knädjupt buskage mellan väg och sjö (5)
Utsikt: kuperad skog (3)
Omgivningar: kuperad skog (3)
Faciliteter: –
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: nej
Återvända: nej
Övrigt: minnesvärd endast för midsommarblomstervägen

* Och sandstrandsön som ser ut som en fisk som ligger några hundra meter på fel sida kommungränsen

2 reaktioner på ”Stora Tossatjärn: the dybotten in disguise

  1. Pingback: Midsommarbad IV: Norsens sanduddar | 581 sjöar

  2. Pingback: Sjöstatistik 2016 | 581 sjöar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s