Vårbad 2017: Vasselsjön

Orten Hällsjön i Ludvika kommuns sydöstra hörn är för alltid inskrivet i uppfinningarnas historieböcker. Härifrån gick den 18 december 1893 världens första lyckade överföring av trefas växelström mellan den nybyggda kraftstationen och Grängesbergs gruvor. Den starkt expanderande gruvdriften hade fram till dess förlitat sig på stånggångar för kraftöverföring, alltså i enkla drag sammanlänkade timmerstockar som drivna av ett konsthjul pulserar fram och tillbaka och på så vis till exempel pumpar upp vatten eller malm eller arbetare ur gruvan. Allt eftersom gruvorna expanderade behövdes större och större stånggångar, och när systemet var som mest utbyggt leddes vatten från tiotalet sjöar genom några av de fyrtiofem kilometer grävda kanalerna till något av de sju vattenhjulen. Ett av konsthjulen, Lombergshjulet, mätte över 15 meter i diameter (och en rekonstruktion av det går att beskåda på dess ursprungliga plats invid riksväg 50 söder om Grängesberg). Stora kostnader för underhåll och monumentala effektförluster på uppemot 20 % per kilometer gjorde att systemet med stånggångar spelade ut sin roll vid den här tidpunkten.

Enter: ASEA. Det som nu under namnet ABB är en multinationell koncern, världsledande inom olika sorters kraftöverföring som jag inte förstår mig på, fick sin första stora order för överföring av trefas växelström från Grängesbergs gruvor, och resten är, som man säger, historia. Gruvan är också historia, numera stängd sedan snart trettio år, men kraftstationen i Hällsjön jobbar vidare. F2, som för övrigt arbetar för den tidigare nämnda multinationella koncernen, och jag åkte förbi kraftstationen på väg till årets vårbad som ägde rum den första april. Innan jag redogör för själva badet behöver jag reda ut några begrepp, dock inte om ström utan om sjö- och ortsnamn.

Den ursprungliga kraftstationen i Hällsjön. Bild från Spade et al. (1993): Kraftöverföringen Hellsjön-Grängesberg. Som bildägare anges Dalarnas Museum. Om någon tar illa upp av att jag använder bilden på min ideella blogg ombes denne höra av sig.

 

Dagens badsjö heter inte Hällsjön som man skulle kunna tro, utan Vasselsjön. Orten Hällsjön ligger nämligen inte vid Hällsjön utan vid Vasselsjön. Såvida inte du syftar på den andra orten Hällsjön, som faktiskt ligger vid Hällsjön, 2,5 km norrut. Därtill ligger inte Hällsjöns kraftstation, eller orten Hällsjön, i Ludvika kommun, utan i Smedjebackens kommun, men Vasselsjön ligger i Ludvika kommun. Delvis. Likaså ligger även sjön Hällsjön på gränsen mellan de båda kommunerna, medan orten Hällsjön som faktiskt ligger vid Hällsjön ligger i Ludvika kommun. Men det här inlägget handlar ju om Vasselsjön. Så. Glasklart, eller hur? Då kör vi. Om du inte först vill läsa mer om förvillande namn.

Vasselsjön med skum från forsen.

Vårsnö.

Förra årets vårbad, den 2 april 2016, erbjöd tre grader i vattnet, sex grader i luften och duggregn. I år var det tre grader i vattnet, sex grader i luften och disigt. Det är skönt med rutiner. Tyvärr är inte tre grader i vattnet särskilt skönt, men med hjälp av medhavd ved fick vi ihop en brasa som dög att värma sig vid och grilla korv över. Vasselsjön som badsjö i april betraktat fungerar bra, om man inte är så kinkig över det där med vattentemperatur. Ån som forsar ut i sjön, och som längre nedströms alltså var med och skrev industrihistoria, gör det på ett sådant stritt sätt att en stor vattenyta låg isfri framför oss där vi stod i snön vid dess södra strand. Eftersom jag har som ambition att få till bad under alla årets månader borde jag kanske ha sparat Vasselsjön till en kall januari- eller februaridag, eftersom den lär vara öppen då också, men nu blev det som det blev med den saken. Vasselsjön har steniga stränder och precis som vid Nättjärn fanns det lämpliga stenar att kliva i ifrån, så Vasselsjön kunde lätt bockas av från den kortare och kortare men alltjämt ganska långa listan.

Mycket av den historiska informationen ovan kommer från en bok som kom ut vid 100-årsjubileet för högspänd växelströmsöverföring. Läs mer om historien bakom överföringen från Hällsjön i boken Kraftöverföringen Hellsjön-Grängesberg av Bengt Spade et al. ISBN 9163017121.

Iklivningsstället. Strax utanför syns den långsmal tuvgruppen som ramade in Vasselsjöns alldeles egna Grå lagun.

Vasselsjön
Datum: 2017-04-01
Löpnummer: 49
Område: Hällsjön

Åutlopp.

Väder: 6 grader, disigt
Vattentemperatur: 3 grader
Höjd över havet: 233,7 meter
Botten: sten (3)
Vatten: u.a. (3)
Strand: stenar, buskar (3)
Placering: kommunens sydöstliga hörn
Tillgänglighet: några tiotals meter genom skogen från vägen (5)
Utsikt: forsutlopp, sjö som försvann i diset (3)
Omgivningar: fulgallrad skog (2)
Faciliteter: nu finns en eldstad
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: nej
Återvända: nej

Läs mer: Vårbad 2016

Uppströms Vasselsjön, mot Hyttdammen till, ser det dystert ut.

Bäver?

Orterna Hällsjön och sjöarna Hällsjön och Vasselsjön. Badstället inrutat. Kraftstationen utmärkt i ån mellan Vasselsjön och Snösjön. Karta från Lantmäteriet.

10 reaktioner på ”Vårbad 2017: Vasselsjön

  1. Avföringsklumparna är väl mer älg än varg, men älg som passerat vargens matsmältningssystem, där det mesta kommit till nytta men inte pälsen, som således återvänder i detta skick till naturen.

    Gillad av 1 person

  2. Pingback: Hjällsåsdammen och kort om alltings flyktighet | 581 sjöar

  3. Pingback: Bloggstatistik 2017 | 581 sjöar

  4. Pingback: Bloggstatistik 2018 | 581 sjöar

  5. Pingback: Sjö nummer 100! Hälltjärn (Torrfastsjön runt 2019) | 581 sjöar

  6. Pingback: Kristi Himmelsfärdsbad 2019: Hällsjön | 581 sjöar

  7. Pingback: Bloggstatistik 2019 | 581 sjöar

  8. Pingback: Att bada om våren - och tillhörande missöde ⋆ Hemomkringvandring

  9. Pingback: Sjöstatistik 2017. Tillägnad Margot. | 581 sjöar

  10. Pingback: Lövtjärn, +1° | 581 sjöar

Lämna en kommentar